Skatteåterbäring - så håller du koll på skatten

Skatteåterbäring, vad är det?

Skatteåterbäring är pengar som man får tillbaka av skatteverket om man har betalat för mycket skatt under föregående år. Vi betalar i regel skatt på vår lön varje månad och i praktiken gör vi då det i förskott. Arbetsgivaren gör avdrag på din lön och då görs en bedömning på vilken skattesats som sak användas för att hamna ganska rätt. Har man till exempel möjlighet att göra avdrag för resor, vissa inköp eller jobbrelaterad utrustning kan det betyda att det i slutändan dragits för mycket skatt på lönen, då blir det skatteåterbäring. Å andra sidan om man istället betalat för lite skatt, så blir det restskatt. Restskatt till skillnad från skatteåterbäring, betyder att man får betala tillbaka skatt till Skatteverket. Skatteåterbäringen kan komma vid olika datum beroende på anställningsform och lite andra förutsättningar. 

Jämkning och ränteavdrag på lån ger skatteåterbäring

En vanlig orsak som påverka skatteåterbäringen är skattejämkning. Jämkning är en funktion som jämnar ut skatten. Man får ansöka om jämkning och det kan göra både om man betalat för mycket skatt, som resulterar i skatteåterbäring, eller om man betalat för lite, och får restskatt.  En av de vanligaste anledningarna till skatteåterbäring är att man får ränteavdrag på sina lån. Har man tex bolån så kan det bli ganska mycket skatteåterbäring. 

Hur kan man räkna ut skatten?

Skatteverket har en tjänst som heter ”Räkna ut din skatt”. Där kan man göra en skatteberäkning. Tjänsten är bra om man har sålt en bostad, går i flyttankar, driver eget företag eller om du helt enkelt är nyfiken på din skatt. Det går även att räkna fram hur mycket Rot och Rutavdrag man kan få. 

Vilka skatter betalar man?

Det svenska skattesystemet är uppbyggt av några grundläggande skatter. Kommunalskatt, som är den skatt man betalar till den kommun man bor i. Regionskatt (tidigare hette den Landstingsskatt) är den skatt man betalar till regionen (tex sjukvård) och är en del av kommunalskatten. Den statliga skatten som ofta kallas för värnskatt. Statlig skatt tas ut på inkomster som överstiger 42 450 kr per månad eller 509 400 kr per år (2020). Sedan finns det en brytpunkt där den statliga inkomstskatten ökar. Den som tjänar +58 609 kr per månad (703 300 kr i årsinkomst) betalar X% i extra skatt). Sedan 2019 finns en Public Service skatt (avgift), finansierar SVT och Sveriges radio. En kyrkoavgift som går till kyrkan. Avgiften är frivillig. Begravningsavgift som går till att finansiera begravningsverksamheten. Om man vill ta reda på hur mycket man ska skatta och om man förvänta sig skatteåterbäring eller kvarskatt, då kan man kolla i Skatteverkets skattetabell. Skatteverkets tabell visar vilken nivå man ligger inom och vilka skatter som dras.  

Skatteåterbäring - viktiga datum

Många undrar om man kommer få skatteåterbäring eller inte. Skatteåterbäringen beror alltså på hur dina totala inkomster och utgifter har sett ut under året samt vilka avdrag som kan nyttjas eller inte. Många deklarerar digitalt och generellt har man då möjlighet att få tillbaka på skatten tidigare än om man deklarerar via pappersblankett.  

Några viktiga datum för skatteåterbäring

Deklarerar man under det första kvartalet, dvs innan den 31 mars, brukar man kunna få skatteåterbäring i början av april. Om man får in sin deklaration innan den 4 maj, oavsett om det blir via post eller digitalt, så kan man förvänta sig återbäring i början på juni. Om man får sitt slutskattebesked i december eller om man saknar skatteregistrering i Sverige, då kommer skatteåterbäringen i början av december.  Får man slutskattebesked i december och hade kvarskatt, då ska pengarna betalas in till Skatteverket i början på mars.