Skuldkvot och det skärpta amorteringskravet
Räkna ut din skuldkvot
För att räkna ut skuldkvoten på bostadslånen tar man bolånens totala storlek och dividerar med hushållets totala inkomster per år. Kvoten multipliceras sedan med 100 för att få resultatet i %. Ju högre skuldkvot desto mer skulder har hushållet. Skuldkvoten är alltså ett mått på din skuldsättningsgrad.
Skärpt amorteringskrav
Den 1 mars 2018 införde Finansinspektionen det skärpta amorteringskravet som utöver det tidigare amorteringskravet också tar in hushållets skuldkvot som en ny parameter. Det skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger bruttoinkomsent, måste amortera 1% mer av bolånet per år. Genom ett skärpt amorteringskrav är Finansinspektionens målsättning att hushållen inte ska ta allt för stora bostadslån i förhållande till sin inkomst, FI ser nämligen en risk i att hushållen kan påverkas negativt vid lågkonjunktur eller andra ekonomiska störningar.
Det nya amorteringskravet gäller nya bolån
Samtliga hushåll som tar nya bostadslån och som har bostadslån som sammantaget överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst omfattas. När ett hushåll ska ta ett bolån för att finansiera en bostad ska banken ta hänsyn till om hushållet får en belåningsgrad över 50% av bostadens värde, i så fall måste hushållet alltså amortera. Det skärpta amorteringskravet innebär att bankerna också måste väga in hushållets skuldkvot.
I tillägg till det tidigare amorteringskravet
Det ”gamla” amorteringskravet infördes den 1 juni 2016 och där är amorteringen helt kopplad till hushållets belåningsgrad. Precis som med det skärpta amorteringskravet så gäller det tidigare amorteringskravet bara nya bolån.
• Hushåll med +70% belåning av bostadens värde amorterar 2%
• Hushåll med 50% - 70% belåning av bostadens värde amorterar 1%
• Hushåll med <- 50% belåning av bostadens värde behöver inte amortera
Bankerna är ålagda tillämpa reglerna om skärpt amorteringskrav. Bankerna ska göra nödvändiga bedömningar som till exempel hur stor låntagarnas bruttoinkomst är och om det kan beviljas undantag från amorteringskravet. Alla bostäder till exempel villa, radhus, bostadsrätt och fritidshus. Även fastighet eller tomträtt som är avsedd för bostadsändamål omfattas av reglerna.
Hur bedöms hushållets inkomst i förhållande till det stärkta amorteringskravet?
Det är i grunden hushållets bruttoinkomst (inkomsten före skatt) som avses när inkomstdelen för det skärpta amorteringskravet räknas fram. Det betyder fastställd förvärvsinkomst av Skatteverket. Men, utöver taxerad inkomst kan bankerna räkna med andra inkomster som de bedömer är säkerställda och varaktiga, tex studiebidrag, barnbidrag, löneförhöjningar och i många fall även kapitalinkomster. Vid bankbyte gör den nya banken en bedömning av hushållets ekonomi. Om ett bostadslån ska flyttas, gäller att om det tagits innan det befintliga amorteringskravet trädde i kraft, så gäller att bolånet även fortsättningsvis är amorteringsfritt.
Tilläggslånet triggar det skärpta amorteringskravet
Om ditt nuvarande bolån taget innan den 1 mars 2018 och det nya tilläggslånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst så triggar det igång amortering. du amortera enligt det skärpta amorteringskravet. Hushållet får då amortera 1% av hela bostadslånet, alltså det ursprungliga bostadslånet tillsammans med tilläggslånet. Det kan också trigga det ”gamla” amorteringskravet om belåningsgraderna påverkas av tilläggslånet.
Undantag från amorteringskraven
Bankerna har rätt att bevilja undantag från såväl det både det gamla amorteringskravet och det skärpta amorteringskravet om särskilda skäl uppstår efter att lånet tagits. Det kan till exempel förekomma vid sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall. Undantag får beviljas under en begränsad period. Banken kan även lämna undantag för nyproduktion (max 5 år) och för lantbruksenheter.