Din belåningsgrad väger tungt i bankens bedömning av din boränta
Amorteringskravet är kopplat till din belåningsgrad
För att undvika för hög skuldsättning och skenande bostadspriser har Finansinspektionen utöver bolånetaket också sedan 2016 infört amorteringskrav. Finansinspektionen vill återinföra en sund amorteringskultur i Sverige och därför är det lagkrav på amortering om man har mer än 50% belåningsgrad.
Amorteringskravet från juni 2016:
• Man måste amortera 2% på bolånet om man har en belåningsgrad på 70% - 85% i förhållande till bostadens värde
• Man måste amortera 1% på bolånet om man har en belåningsgrad på 50% - 70% i förhållande till bostadens värde
• under 50% i belåningsgrad = amorteringsfritt (inget krav men man får såklart amortera om man vill)
Dessutom infördes ett förstärkt amorteringskrav i början av 2018. Det har dock sin koppling till skuldkvoten och inte belåningsgraden.
• Det förstärkta amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1% av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet.
Belåningsgraden och risk
Som förstagångsköpare av bostad är det vanligt att man belånar sig upp till 85% belåningsgrad, då det är det maximala beloppet man får låna. Att vara högt belånat är förenat med större risk och det är bland annat därför Finansinspektionen har reglerat belåningsgraden med bolånetaket till 85%. Det är också därför Finansinspektionen tvingar bolånetagare att amortera ner sina bolån under 50%. Skulle något inträffa, (tex sjukdom, uppsagd eller permitterad från jobbet, skilsmässa) som gör att du som bolånekund måste flytta då kan det innebära att man måste sälja bostaden vid en tidpunkt när den faktiskt gått ner i värde. Det är självklart alltid trist om bostaden man köpt sjunker i värde, men om man dessutom måste sälja den och om man är högt belånad, då kan de till och med bli så att man blir skyldig pengar. Ju lägre belåningsgrad man har, ju större buffert har man om en sådan situation skulle uppstå.
Förhandlad boränta ofta kopplad till din belåningsgrad
Att ha en låg belåningsgrad är tryggt och att amortera är ju också ett sätt spara. Men, det är också en av de allra viktigaste parametrarna som bankerna tittar på när de bestämmer vilken boränta du som kund kan få. Precis som för dig som bolånetagare, så är en låg belåningsgrad likställt med en lägre risk för banken som ska låna ut pengar till dig. Låg belåningsgrad är därför ett starkt argument för lägre boränta, medan en högre belåningsgrad ger högre ränta. Några av de viktigaste parametrarna som banken tittar på är:
• Belåningsgraden
• Lånets storlek
• Hushållets inkomster
• Hushållets skulder
• Hushållets tillgångar
• Förekomst av betalningsanmärkningar eller inte
• Hög eller låg kreditaktivitet
• Antal och storlek på andra lån
Är du nyfiken på att reda på vilken boränta som är rimlig för just dig?
Testa Comboloans mycket uppskattade tjänst ”MÅLRÄNTA” som väger in belåningsgraden och andra viktiga parametrar i algoritm. Utfallet kopplas till hur andra medlemmar på Comboloan förhandlat nyligen och på så vis får du en indikation på vilken bolåneränta du kan förvänta dig.
Bankerna prismodeller
Alla banker har sina egna kreditinstruktioner och kan vikta sina bedömningar lite annorlunda, men alla väger in ovan nämnda parametrar när de bedömer en ny bolånekund. De traditionella bankerna såsom SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken utgår ifrån listpris och sedan får man förhandla sig fram till en rabatt. Utmanare som tex Danske Bank, SBAB, Skandiabanken och Landshypotek har transparenta prismodeller och man kan tydligt utläsa att en låg belåningsgrad och större belopp är två parametrar som borgar för låg boränta. Nykomlingar som Stabelo och Hypoteket har samma pris för alla. På Stabelo kräver man en belåningsgrad på 60% och på Hypoteket ligger belåningsgraden på 65%.