Tomträttsavgäld

Tomträtt är en typ av besittningsrätt till jord, som infördes i svensk rätt genom lagen om nyttjanderätt till fast egendom 14 juni 1907. Lagen har ändrats 1953 och 1967. Idag finns bestämmelser om tomträtt i jordabalken.

Vad är en tomträtt och vad innebär det att vara tomrättsinnehavare?

Tomträtt kan förekomma på område, som avdelats för att bebyggas och tillhör stat eller kommun. Tomträtten ger besittningshavaren mycket starkare rätt, än vad nyttjanderätt gör, utan att själva äganderätten går från upplåtaren. Som tomträttshavare har man rättigheter och skyldigheter som annars ligger på fastighetsägaren. En tomträtt kan till exempel pantsättas och säljas utan fastighetsägarens godkännande.

Skattemässigt jämställs tomträtt med fastighet

Skattemässigt jämställs tomträtt med fastighet och tomträttshavare med ägare till fastigheten. Det innebär t.ex. att en innehavare av tomträtten betalar kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt för en tomträtt med småhus enligt samma skatteregler som om man själv äger sin småhusfastighet.

Tomträtten kan inte sägas upp av tomträttsinnehavaren. För att kunna bygga på tomten krävs ofta att byggherren behöver ta lån. Tomträtten behandlas då som en fastighet för sig, så att den kan skrivas in i en tomträttsboken och därefter intecknas. Som tomträttshavare får man betala en årlig avgift till ägaren, en så kallad tomträttsavgäld. Tomträttsavgälden är avdragsgill på samma sätt som ränteutgifter. Vid försäljning av tomträttsfastighet gäller samma skatteregler som vid försäljning av fastigheter i övrigt.